idag har jag varit i skolan, sen åkte jag till banken och satte in pengar. efter det gick jag till busshållsplatsen och där stod jag och lyssnade på musik när jag helt plötsligt var inne i ett ungefär tio minuter långt samtal där mitt enda ord i konversationen var mitt namn, med margareta nilsson med pälsmössa och glasögon och skägg och mustach, som bor i borås och har släkt i gällivare och önskar att hon en gång får resa till rom och där vill hon se på nån sorts megastor gudstjänst och hon berättade om hur det kom sig att hon träffade mig just där och pratade om nån tant som hade fått en uppenbarelse och om hur hon var, vad hon gjorde och om hennes familj, och om jesus och jesus budskap och hur man skulle sprida det och hur det kom från ovan och om ett stort möte i stockholm den 27 maj dit jag borde komma osv osv osv.
 och lika plötsligt som jag hamnat i det där samtalet lika plötsligt hade jag fått hälsningar från jesus och broschyrer i händerna som jag skulle sprida vidare, och när min buss äntligen kom kunde jag, tvåfaldigt välsignad, resa till stallet och hämta in två hästar till fritte och mig så vi kunde rida ut.
efter det åkte jag hem och lagade mat, stod i köket och grät när jag cuttade lök till min enastående korvstråganoff.
Sen efter det var jag på årets första fotbollsträning utomhus och det var niiiiiceeee, sen övningskörde jag lite med mamma.

så var min dag, och jag börjar tröttna på alla vanliga dagar, jag går runt och är rastlös eller uttråkad hela tiden det gör att jag vaknar på nätterna och sover dåligt. jag vill ha lite spänning. typ . eller bara nånting att tänka på, och inte bara saker att längta efter som är långt kvar till. jag vill ha någon som gör vardan lite mer spännande. give me, give me, give me 

PAF! :) 

om ni läste inlägget neranför så vet ni att vi återigen befinner oss på hemort, äntligen.
började längta hem redan samma dag som vi kom dit, min säng söööög, den gick inte att sova i öven fast jag var trött, och jag brukar kunna sova vartsom helst, garderober å skåp å stolar å bord ochsåvidareeee

första skidåkningsdagen skulle jag springa med pjäxerna och skynda mig för att mupparna väntade men såklart så skulle jag halka och störta med näsan ner i ståltrappen, det vart den enda blodiga skadan på veckan annars ere bara lite blåmärken här å där. veckan gick ut på att försöka underhålla sig för att ta slut på veckan så fort som möjligt, eftersom vi varit i idre förut 2 gånger så kunde man redan alla backar och familjen har man träffat och man ville helst hem. vi köpte 3 filmer på affärn, och jag lyckades välja två 2 filmer med bara franskt tal och en som var skitkonstig och dålig. veckan gick åt nästan lika mycket som skidåkning till att dricka öl. annars bastade vi, åt mat, åt chips, kollade på chuck, spelade fotboll med en hardcore spansktalande familj, bråkade lite, betedde sig konstigt och skrämde bäbiskusinen. vi har alltså en liten bäbis somär våran kusin, och jag tror att hon är rädd för mig eftersom om hon är för långt ifrån någon hon tycker om och jag tittar på henne och pratar lite börjar hon grina :P  

jusste sen gick jag i sömnen också, frida vaknade och gick på toaletten och när hon kom tillbaka hade jag tagit vattenflaskan som stod nånstans i rummet och tömt ut på golvet och lite i allas sängar utom min, sen satt jag på golvet och såg ut som the ring fast blond och pratade om att det var bra att det var blött på golvet och jag hade kastat strumporna på golvet och sa att det låg snus i dom. mmm, ni vet sånt som händer lite sådär ibland bara

vi sov rätt mycket också förresten, tog en liten lunchtupplur varje dag nästan. mer än så gjorde vi nog inte, eller jo vi spelade kort en gång.
på vägen hem sen så stannde vi och käkade på max, det var verkligen höjdpunkten på den här dagen alltså. när vi fick våra hamnburgare å tillbehör, satt jag jennifer anna frida och björn och bara tröck i oss, ingen sa nånting förns man bara hade några tuggor kvar. wonderful !