I fredags begav vi oss till världens bästa pappa i världen, för att hälsa på familjen i huddinge.


         OLLE LUNDBERG                                 FRIDA LUNDBERG


Det var en varm och solig dag och alla Lundbergare var bara allmänt schtek och lite fagsmajlande



         JENNY LUNDBERG                             ANNA LUNDBERG  

Det var fint väder och vi begav oss ut för att utforska nya genvägar.


                            FRIDA LUNDBERG      JENNY LUNDBERG

en bild tagen på genvägen bara:



Tillslut kom vi fram till huset, och till systern som var 4 år och en dag gammal.


                           FELICIA LUNDBERG


Felicia fick en födelsedagspresent en dag i efterskott, och Filippa fick en födelsedagspresent 1 månad och 19 dagar i efterskott.


                         FILIPPA LUNDBERG
         
Vi lekte vi på altanen,

                                     JENNY LUNDBERG



Och vi lekte på gräsmattan. Vi Lundbergare är ganska akrobatiska av oss,
fast vissa när dom ska göra en sån här:

     ANNA LUNDBERG


lyckas också göra en sån här:


JENNY LUNDBERG



När tiden sedan var kommen för oss att bege oss av hem, hade vi med en sovsäck som skulle fraktas hela vägen till nynäs. Ingen vet riktigt varför denna bild togs, men det är det allra sista spåret vi har av sovsäcken, innan den putsväck försvann utan avsked.





Men det sägs att om man är ensam på ett tåg mot märsta under spöktimmmen, kan man skymta en ensam, svävande sovsäcks vålnad som kallar på passagerare. Man skall inte låta sig luras av dess rop, för då kommer den att sluka dig och din själ kommer föralltid att vara såld till ett säckigt, sovande öde..







peace out, pys ut !