Jag befinner mig just nu på en stol framför ett bord med en dator på , bredvid en skrattande Meys, i ett klassrum med 28 andra flititga elever, nära biblioteket ,på nynäshamnsgymnasium.
Det finns ett öppet fönster, men alla persienner är neddragna. Stämmningen i rummet är bra, alla är glada och gör det dom älskar allra mest här i hela vida världen som ingen någonsin skulle kunna ta ifrån dem glädjen av att göra-pluggar.
Det är alldeles tyst, men man skulle kunna höra visselsmurfen långt borta i fjärran om man verkligen lyssnade ordentligt. Jag ser mig runt i klassrummet, för att se om man lyckas få ögonkontakt med någon, men helt förgäves. Alla är så inne i sina datorer att man skulle kunna tro att de blivit förtrollade.
Om någon skulle få nys om självaste tanken att sitta och skriva ett blogginlägg istället för att ägna sig åt sina älskade studier skulle de förmodligen tro att jag var galen och skicka mig för ett ensamt öde och landsförvisas.
Det är en onsdag, klockan närmar sig halv 2 och smattrandet av fingrar som slår på tangentbord är nästan öronbedövande. Dessa elever är de mest välarbetande eleverna i hela landet.

Vem skulle kunna tro något annat ?