På den gamla goda tiden, då solen sken på himlen, fåglarna kvittrade, alla människor på jorden levde i frid och fröjd och mattan där man tar fart var ny och mjuk och inte hade en endaste intrampad chipssmula på sig. På den gamla goda tiden då Jenny hade en ny säng som var tvungen att mjukas upp genom att hoppa i. På den gamla goda tiden då man tog sina småsyskon och slängde dom i sängen, då man inte visste bättre än att all världens sängar var lika hoppvänliga att man råkade hoppa sönder andras sängar. På den gamla goda tiden fick man hoppa i Jennys säng. Alla barn var glada och kunde göra av med lite extra energi genom att ta fart från väggen bredvid toalettdörren, springa förbi datorn och sedan hoppa så högt och långt man kunde och landa i ett graciöst magplask i den hoppvänliga sängen, eller helt enkelt hoppa försent och hoppa rakt in i väggen med huvet före.



MEN som sagt, detta var på den gamla goda tiden innan mörkrets härskare gjorde intrång med sin chipsarmé och förklarade att det inte är bra på grund av att man måste bädda om, det blir smutsigt och alla möjliga konsekvenser det kunde tänkas ha.
Nu sitter en lapp på väggen.
Hoppning och landning i sängen sker på egen risk.
alla former av hoppning och landning i sängen kan medföra obarmhärtiga konsekvenser

tur att jag inte är rädd för obarmhärtiga konsekvenser.