Jag kände mig för endast ett litet ögonblick sedan alldeles lycklig, för jag tänkte gå och lägga mig snart och räknade ut att eftersom jag har sovmorgon och klockan inte är så mycket så skulle jag inte behöva somna i skolan imorgon.

Men så är det ju så med saker och ting att man kan inte alltid få som man vill. En blick på min gröna tandborste  fick mig att plötsligt minnas. Jag ska gå till tandläkaren imorgon. 7.40 där rök min sovmorgon och alla chanser på att vara extra långsam, komma försent och därmed ha en helt uppriktigt ärlig bortförklaring med att jag var hos tandläkaren. Typiskt

Jag hatar när man har något riktigt riktigt skittråkigt som väntar. Sitta där och vänta i tuuuusen år med jättefula blåa plastsaker på fötterna, läsa några jättetråkiga eller bara väldigt gamla tidningar medans det sitter nån gamling och stirrar på en i andra soffan, prata med tandläkaren låta den kolla i munnen i typ 5 minuter och sen gå därifrån. Detta ska man offra sin sovmorgon för. Tänk att stiga upp extra tidigt, tidigare än vad jag någonsin gör för att hinna till skolan, bara för detta.
Nu har jag ingen lust att sova längre för då kommer det ju bli imorgon.

Fuck you people