ofta och nästan så gör jag alltid nånting med nåt av mina saker nör jag förtärar alkohol. lämar bort telefonen, jackan, tar nån random pryl, hittar inte mina egna grejjer osv. så nästa dag står man där och ångrar att man drack nåt. imorn kommer jag stå utan min svarta dunjacka med en mp3 i, och istället med nån random svart rock i storlek medium istället för min egen :( dessutom dog min telefon, förmodligen för jag kastade den i bordet så den studsade till väggen och sulades  marken i torsdags för jag var arg när jag hade försovit mig och missat min körlektion. nu iaf suger allt för jag har ingen telefon och inget bankkort. i värsta fall får jag planka senare idag för jag måste åka till mitt hjärta  för jag klarar mig inte en he helg utan honom. fan vad sämst, om nån har råkat ta min jacka så hör av dig, för jag bland dom sista från eniro och min var inte kvar. den e inte ens värd nåt för den e trasig och lagad med svart tejp på flera ställen. jackamacka :(

min dag började asbra med att jag sprang till bussen och inne på den märker att jag glömt korten. lånar fridas busskort för att åka hem och hämta igen, hoppar av busssen och går över till andra sidan gatan och hoppar på nästa buss tillbaka fast som visade sig vara fel buss som svängde åt fel håll. hoppar av den bussen också, springer tillbaka till rätt buss och åker hem och hämtar korten. annars har jag bara pluggat från halv elva till halv fem idag, pluggis e jag. Träna gjorde jag sen och efter det handlade jag och frida och lagade lite mat hemma och sen har jag suttit och pratat i telefon ganska länge och nu färgar fritte mitt hår. rött igen.

har väl liksom inget mer att säga nu så farväl!


precis såhär rött har jag tänkt mig.

heaheaheahaa haha, sitter i natten ensam för mig själv och fulskrattar åt att jag råkade skriva gjutten istället för fjutten på min mailadress. hehehe

sen så också har jag kommit på vad jag önskar mig i julklapp, bara sådär ploppade det upp i skallen lika fort som en champangekork flyger upp och krossar nåns lampa. Jag vill ha en webbkamera. Helst inbyggd i en laptop som är bättre och smidigare än min stenålders. Därför att om jag hade en webbkamera, skulle jag vid sånna här tillfällen och massa anra tillfällen sitta och göra sjuuuukt roliga videos. Sen kunde jag bli youtubekändis också och sen få värsta karriären.

Idag har jag varit i skolan och så har jag tränat. Det är en tävling på gymmet där man ska lämna in en lapp med typ stämplar från elva olika träningspass, Frida har redan lämnat in sin lapp, medan jag började på min tredje nya igår efter att ha tappat bort två halvfärdiga. Detta innebär att jag måste endel tråkiga pass, men ere tävling så ere då kör man bara.  Där på gymmet söker dom också instruktörer som ska vara ledare för barn/ungdomar i dans och det jobbet ska jag söka. SKulle jag få det skulle det vara det ul-ti-mata extrajobbet typ !
Sen har jag också tänkt att jag ska börja träna antingen kickboxning eller friidrott. Kickboxning för det ser coolt ut och är bra att kunna slåss när man blir påhoppad av nån ninja elelr nåt, friidrott bara för det är kul. MEn tror ändå att jag ska testa kickboxning eftersom det inte är en utomhussäsongsport. Nån sport ska jag hitta iaf att bli riktigt grym i. BÄST vill jag gärna bli. 

Nu ska jag snart gå och lägga mig, ska bara skriva lite om förra natten när jag sov. JAg hade värsta intensiva drömmen där jag drömde att jag skulle simma från en öde ö och in till fastlandet. Så jag simmade och simmade och det började bli mörkt och plötsligt kom jag på att det var höst och då blir det kallt på nätterna så det skulle bli svinkallt och frost i vattnet, så jag simmade ännu fortare för jag inte skulle frysa. Sen vaknade jag av att jag hade kramp i axlarna och att jag låg på mage och vevade med armarna (försökte kråla men armarna tog stopp i madrassen) täcket hade simmats ner på golvet också.

vi får se om den här natten blir lika vild, godnatt!

Nu har den gamle gubben gjort comeback igen och säger att jorden ska gå under nu på fredag. Jag hoppas verkligen att han har fel för isåfall har jag slösat den sista tiden av mitt liv på att plugga och kommer inte ens hinna träffa min familj en sista gång innan jag dör. Precis som i drömmarna om bombningarna och det.

Men jag har tänkt på det. När jag planerar saker, ekonomiskt och så, tänker jag mest bara inom den närmaste framtiden. Det är ju rätt smart om man är student och lever på bidrag och lån som man måste betala tillbaka en dag, då måste man ju ta vara på alla pengar man får, för tänk om man dör eller om alla på hela jorden dör innan man ens är färdig med sin utbildning. Då kan man ju inte snåla nu bara för att man ska slippa betala tillbaka mindre sen. Eller hur ? :)

Men om jorden nu skulle gå under på fredag, då finns det en massa saker jag inte har hunnit göra än. Tänk om jag bara skulle skita i alla måsten med plugg och seminarium jag har den här veckan och bara leva så mycket jag bara kan i två dagar ! Men det tråkiga är, att även om jag skulle göra det finns det nog ingen som är med mig så det blir liksom inte lika roligt då om dom man vill träffa är på jobbet eller i skolan eller nåt annat viktigt som dom kommer göra varje dag för resten av sitt liv.
typiskt.

Senaste dagarna har jag vart på dåligt humör lite grann
Ni vet när man drömmer nånting som skulle kunna hända i verkligheten som gör att man blir asledsen i drömmen, när man vaknar sen så känner man sig lite ledsen fortfarande för man kan inte få ut det ur huvudet riktigt.

I natt var det tillbaks till lite vanligare saker som att det var nån fabrik som sprängdes och det kom så mycket rök så alla var tvungna att åka därifrån och Jenny hade köpt ett par byxor till mig i fel storlek osv. lite mer vanligt, vilket innebar att jag vaknade och var glad som vanligt igen imorse :D

Så idag har jag städat hela lägenheten, damsugit, skurat golv, skurat toaletten, slängt sopor (som vi förövrigt sopsorterar nu sen det kom två tanter och knackade på dörren och berättade att det är jätteviktigt att sopsortera för annars kan man få BÖTER och man förstör naturen annars osv, så nu är vi jätteduktiga med det här i detta hushåll ! )
Sen i onsdags har jag haft inbakade flätor i hela håret för jag skulle klä ut mig till boxare. En bra frisyr faktiskt. Men efter ett par dar sådär så har allt bebishår eller vad man säger lyckats befria sig från flätorna så man påminner lite om en galen proffessor.
Krulligt hår har jag idag för det var väl dags att tvätta håret nu. Funderade lite på om jag skulle passa i krulligt hår på heltid faktiskt.
Slutsatsen blev istället att göra nya flätor för man behöver aldrig borsta eller fixa håret, och det sliter inte så mycket på mitt slitna hår. fotografen där på akademien tog förresten nån schysst bild på min boxningsoutfit för han tyckte den var cool, men han har inte lagt upp nåt än, så det kommer väl en annan dag hoppas jag.


nu har jag skrivit alldeles för mycket om egentligen ingenting så tror jag måste sluta nu.
Peaaaaacee !



en sak som är lite dåligt med att ha så ljust hår är att i vissa ljus när man tex skulle fota för att håret var så coolt och krullig så syns det inte för håret blir bara vitt för lampan var för ljus..

En galen proffessor, eller nån form av asutbildad smart expert med nåt invecklat namn har kommit på värsta grejen som gör att ingen någonsin mer ska behöva gå i skolan. apparaten används genom att man stoppar in fakta med hjälp av en liten sensor som man stoppar in direkt i hjärnan för att komma åt cellerna. På så sätt kan man lära barn saker redan när de är små, ingen behöver någonsin gå i skolan eller utbilda sig överhuvudtaget mer.

Problemet som inte alla proffessorns anhängare ser är bara att hans plan är att ta över världen genom att kunna bestämma exakt vad alla ska lära sig, hjärntvätta dem liksom.
Vi sitter på ett vanligt möte med K-utskottet i ett stort konferensrum som jag aldrig hade sett tidigare, aspimpat och coolt var det. Vi pratar lite om den här proffessorn och jag säger att vi borde försöka stoppa honom att inte få fler anhängare. Alla håller med och tycker att det han försöker göra är fel. Ända tills dess att det kommer fram. Vi har två förrädare i gruppen! de erkänner eftersom att det redan är försent, de erkänner precis i samma stund som de tar fram och trycker på knappen som gör att bomben börjar räkna ner.
HUR kunde ni göra så ? vad är det för fel på er? Hela världen kommer förstöras om ingen stoppar honom.
-vi gör bara vad som måste göras, förklarar förrädarna. Alla skolor i hela världen kommer att sprängas inom några dygn. Vi tror på hans idé om denna utveckling, vi måste göra detta...
Alla sitter kvar och väntar på döden, är det så här det känns alltså ? Jag ska dö snart, fan vad lugn jag känner mig.
Men nej det här går inte, jag måste hinna träffa johan ensista gång innan jag dör.

Av nån anledning lyckas jag jättesnabbt förflytta mig till min lägenhet i Råslätt som just den här dagen har utsikt ända bort till högskolan. JAG MÅSTE RÄDDA ALLA INNAN BOMBEN SPRÄNGS! vad ska jag göraaa? Sen sprängs det, 4 stora explosioner och man ser elden och röken som stiger mot skyn och det skakar till i hela huset trots att jag är långt bort från explosionen.
Jag måste fly, jag måste ta mig till nynäs, jag måste veta om Johan fortfarande lever. Jenny var i skolan så hon är redan död. Men Jönköpings högskola var bara startskottet. Snart ska alla andra skolor i hela världen sprängas, jag måste rädda dom jag kan.
Inga telefoner fungerar efter explosionen, gatulamporna har slutat fungera så det är kolsvart ute, jag springer och lyser lite med min mobil. När det är så här mörkt ute- det är då pedofiler och våldtäcktsmän är ute och jagar. De har ingen skam i kroppen, de ska ut och våldta när denna tragedi just inträffat. Jag springer för livet, så fort och så långt att de inte orkar med att jaga mig mer och så långt att gatulamporna börjar fungera igern. Ute på landet. På en ensam grusväg går jag, då en svart liten bil saktar in vid min sida. Det är en busschaufför som känner igen mig för att jag brukar åka på hans buss mellan Jönköping och stockholm, och av någon anledning visste han att jag skulle till nynäshamn så han låter mig åka med i bilen tillsammans med honom och hans son.

bilfärden går ut på att hela tiden försöka få igång radion, se om det finns några nyheter någonstans som kan rapportera nånting, kolla gps:en så vi inte kör i närheten av någon skola och hela tiden tänker jag, att Jenny är redan död, alla mina vänner här är döda, bomningen får inte ha kommit till nynäs än ! Jag måste få tag på johan, han får inte dö. Varför kan inte nån skittelefon funka för, plötsligt börjar en telefon pipa, jättehögt.

Jag inser då att det är min alarmsignal och att klockan är tio över fem en helt vanlig onsdag och jag kan glatt konstatera att det hela bara var en sjuk dröm.
Lycka var känslan jag hade i magen när jag klev upp så tidigt för att gå på två pass på gymmet alldeles för tidigt på morgonen. Så jävla lycklig att jag lever och att min släkt och mina vänner lever och att jag har en galet fin pojkvän som också lever.
trots det så var man ju lite skeptiskt till att gå till skolan idag..