hejj alla fridas läsare, jag heter jenny och jag är den mörkhåriga versionen av Frida som inte skrivit på den här bloggen på sisådär ett halvår eller nåt.
Så där fick alla Fridas läsare svaret på varför det står Jenny och Frida däruppe i rutan och från å med nu tar jag lite plats på våran sketna lilla blogg.
Det första jag har att säga är att jag nyss insett hur mycket jag SAKNAR LASSES KAMERA. må johans händer,
-som lämnade lassekameran ensam omgiven av icke lassemanvisuelltupplysta människor ute på en ö i thailand- brinna i helvetet. Jag kan inte ta spontana bilder och lägga upp på internet och dela mina fantastiska observationer med hela världen eftersom 1. finns ingen usbsladd till mobilen och den har inget internet 2. lasses kamera är förevigt förlorad 3. dennis kamera är laserfylleskadad och opålitlig. 

så nu är jag tillbaka, väkommen -tack så mycket, jag vill gärna tacka energidrycken och de fyra glas sockerlösning a.k.a fanta jag druckit denna kväll som fått mig att fördriva tid på allt annat än att sova.
Och här hade jag tänkt lägga in en bild med bildtexten för mycket energi? föreställande en konstnärlig kreation  av 20 tomma powerkingburkar och en tom cocacolazeroburk.
to sad to bad
but now i'm back.